Om Oss och
Kaningården

Vi som har Simoneholms kaningård heter Anne-Lie och Karin Molin, vi bor ca 1 mil norr om Örebro, vilket gör att vi har bra plats åt kaninerna då vi bor i en villa på landet.

Lite historik:
Kaningårdens första kull föddes 21/5-1990, men det tog några år innan gårdsnamnet kom till. Efter den första kullen har det rullat på med en till flera kullar varje år. Vi föder främst upp Dvärgvädurari färgen Zobel Siames Blå, under årens gång har det funnits många kaniner och vi har även haft några kullar med madagascar, blåa, svarta och albinokaniner under åren som gått, det har även funnits några fuchar. 2006 hade vi tänkt försöka att bara få fram de blåtecknade siameserna, då vi har fäst oss lite extra vid de ljusa siameserna med ljusblåa nosar, så vi får se hur det går, den första kom redan 2000 och åren efter det har det blivit både blåa och bruna siameser och även en och en annan isabella. Kaningården har varierat i storlek, men nu för tiden har vi ca ett tjugotal kaniner, då vi tycker det är lagom, varav ungefär två-tre avelshonor.

Karin och Chips ’07

Anne-Lie, seniorhoppning ’01 med ”Bumma”

Kaningården

Gårdsnamnet: Vårat gårdsnamn är registrerat både inom KAF och SKHRF, vi har även ett eget uppfödarnummer inom KAF som är E43, vilket även innebär att vi gått jordbruksverkets kurs.

Kaningården: Kaningården består av ett gammalt stall med alla våra kaniner där inne, vi är lite bekväma av oss och vill ha alla inomhus under tak på vintrarna, på somrarna får några flytta ut till uteburarna, men när det börjar bli kyligt får alla flytta in igen. Vi har även vatten där inne vilket innebär att det är enkelt att utfodra kaninerna på somrarna. På vintrarna ska kaninerna ju ha uppvärmt vatten, så då får man ta med sig vatten ut istället. I burarna har vi ett tjock lager av kutterspån underst, ovanpå det får det ett tjockt lager av halm. Det är den kombinationen vi tycker är bäst som underlag. Kaninerna ska enligt lag ha tillgång till flätbart bomaterial (halm) och vi tycker att spånet har bra uppsugningsförmåga. Halmen blir som lite isolering och gör att de inte sitter direkt på sin avföring på samma sätt. Självklart har de även hö i sina burar, som de har fri tillgång till.

Halm
Spån

 

Uteburar: Har även ett antal gräsburar, två trekanstburar som även kaninungarna kan få vara i då de inte kan rymma, en stor gräsbur med bodel de kan vara i under dagarna och ett antal komposthagar, då jag har kaniner som hoppar över en komposthage väldigt lätt har jag tak på tre av dem, de tre ligger på ca 15 galler styck och har tak i blått ”jordgubbsnät” som sitter fast med klädnypor, det fungerar utmärkt och de försöker inte ens hoppa över, samtidigt som nätet även skyddar mot alla rovfåglar som kan cirkla omkring ovanför om de upptäcker att jag har kaninerna ute, har även några mindre komposthagar utan nät, men det går det att lägga en filt över så får de både tak och skugga. Har även några komposthagar jag byggt ihop med kompostgaller även till tak som är lite mindre för att kunna ha fler rymmare ute samtidigt.

Foder: Mat får de på kvällen och hos oss får de numer Krona 16, som ersatt Nora 19, då vårat tidigare foder Rosa 110 utgått ur produktionen. Vi var mycket nöjda med Rosa 100 och Nora 19 är efterträdaren och är snarliky. Nu har de ersatt Nora 19 med Krona 16 som dessutom blirvit lite bättre för kaninerna, så vi får se hur det fungerar, ännu är vi nöjda, då de har fina blanka pälsar och bra magar. Hur mycket de får varierar mellan kaninerna men ligger mellan 0,3 dl till ca 1½ dl till de större mest aktiva hopparna, på vintrarna kan vi blanda i lite havre eller lite solrosfrön för att de ska få lite extra i sig. Grönsaker och annat gott får de lite då och då och ibland blandas det i lite extra godsaker i fodret. Jag blandar även ut fodret dagligen med en del Rabbit Royal till ca 4 delar pellets.

Här är vårat grundfoder, Nora 19 Ibland utblandat med diverse godis. Sådanna här blandningar är godis för kaninerna
Hackat lucern blandas ner i fodret ibland Solroskänor blandas ner i små mängder. Torkade Maskrosor är alltid populärt
   
Torkade blommor och blad gillar kaninerna    

 

Träning: Tränar med hoppkaninerna gör jag efter behov, jag tränar alla oavsett var de befinner sig i klassning på olika sätt. De nya får mest träning, både via hoppning och bara selträning, varav selträningen påbörjas långt innan hoppningen kommer igång. Sedan tränas de lite då och då beroende på hur mycket tävlingar det är för stunden och hur de verkar vara i form. Elitkaninerna får inte mycket träning i form av hoppning, utan tränas mest i kondition och hoppas på lägre höjder för att de ska få självförtroende och tycka det är kul och hålla musklerna igång. De andra tränas oftast sedan när de har gått upp en klass så att de får känna på den nya höjden innan det är dags att tävla på den om det går. Jag tränar aldrig högre än de är klassade. Jag tror helt enkelt inte att det gör nytta att träna för högt och har sett ett antal kaniner blivit knäckta av att hoppa för högt så att de inte vill hoppa, eller att de vägrar att hoppa lågt efteråt då de blivit tränade för högt, jag tycker att det är det enklaste sättet att ”förstöra” en hoppkanin och tror inte de blir bättre av det. Höjd och längdträning förekommer också, oftast någon/några gånger innan deras första tävling, men inte så ofta därefter, då jag tror att höjd och längd sliter med på kaninerna är vanlig träning, så tycker inte de ska behöva hoppa mer än nödvändigt eller utan ett särskilt syfte. Under somrarna när det är många tävlingar så blir det mest motion i hagar för kaninerna eller skogspromenader i sele då det oftast är så mycket ändå.

Kullar: Vi tar ett par kullar per år, tills 2008 var det endast renrasiga kuller, men 2008 kom den första orenrasiga kullen. Vårat gårdsnamn Simoneholms Dvärgkaniner är registrerat både inom SKHRF och SKAF och vi har uppfödarnummer E43. De flesta av våra hanar lånas gärna ut till parningar av andra honor om vi tycker de skulle passa mot ersättning, antingen genom en unge eller mot betalning. Vad ersättningen blir beror på vilken hane det handlar om, så har ni funderingar så maila gärna om vilken hane ni är intresserad utav och berätta lite om honan så ska vi kunna lösa det. På kaninernas egna sidor kan ni se efter vilka avkommor de har innan utanför kaningården, våra egna kullar står inte alltid med under avkommor, utan mest kullar födda utanför gården.

Alla våra renrasiga kaniner är utställda och registrerade (om inte är de på väg att bli).

Om Karin

Då kommer vi till den svåra delen av hemsidan, att skriva om sig själv. Jag heter Karin Molin och är född 1988, vilket innebär att jag blev 23 år den 25 oktober. Min kaninhistoria är väldigt enkel, Jag föddes mer eller mindre in i kaninvärlden, då jag endast var 1 ½ år när våran första kull föddes. När jag blev äldre fick jag Jolly, den bästa kaninen jag haft, alltså mitt gosedjur. Som förövrigt har en egen sida på hemsidan. Sedan rullade det på, en hel del kaniner har jag haft i min ägo, många som från början var min brors men även en hel del som varit mina från början.

Mitt första SM tävlade jag i Stockholm 1996 med min första egna elitkanin Simoneholms Chicken To Night, då var jag endast åtta år och Chicken endast två år. Efter det har det rullat på och kaniner har kommit och gått. Efter uppbrottet mellan Sveriges kaninhoppares riksförbund (Skhrf) och Sveriges kaninavels förbund (KAF), då de förbunden slutade samarbeta tog jag en paus från SKHRF och tävlade endast i KAF under flera år. I Kaf är jag medlem i Örebrohopparna och domare där sedan urminnes tider känns det som, tror min domarlicens kom 1999 eller 2000 om jag inte mins helt fel.

Runt 2003 började jag tävla lite smått i Skhrf igen och nu tävlar jag aktivt för de båda förbunden, däremot är jag än mer aktiv i Kaf, då jag är otroligt involverad i Örebrohopparna, i Skhrf är jag medlem i Värmlands kaninhoppare, något jag även varit förr i tiden, så det är lite nostalgiskt. Jag sitter även med i styrelsen där och gick domarutbildningen där i maj 2008 så nu är jag domar även i skhrf. nom KAF har hopparna även bildat en egen specialförning för att lättare utveckla sporten, SKAF KH heter föreningen och i den styrelsen sitter jag som ordförande sedan sommaren 2009.

Mitt första SM inom Kaf tävlade jag i februari 2007, därifrån åkte jag med ett SM-Guld taget av Kairo, blev riktigt glad, då det verkligen inte var något man väntat sig, bara sådant man kan drömma och hoppas om. Hans son Chips gick endast i medelsvår då men kvalade upp sig till Mini SM som gick i svårklass, han var endast tio månader då men tog hem Mini-SMGuldet! Så det blev en storslam då!

Hösten 2007 var Örebrohopparna arrangörer för Rak- och Längd SM så under en helg av mycket arbete både innan och under så skulle jag då också tävla. Nervös blir jag inte riktigt längre och denna helg var så fylld av arbete att jag inte hade hunnit bli nervös annars. Kairo inledde på bara 1 fel och ledde stort ner till 2:an på 4 fel som var min Nalle och 3:a hittade vi min Chips på 5 fel inför andra omgången. Kairo rev bara ett fel i andra omgången med och Chips även han bara ett litet fel, så inför finalen ledde Kairo ännu större på 2 fel inför tvåan Chips som hade 6 fel och 3:an som låg på 9 fel. Kairo höll sin trend och fick bara 1 fel i sista rundan med och vann sitt andra SMguld, Chips kom tvåa efter att ha rivit två hinder i sista omgången. Nalle slutade 5:a på sitt sista SM. I Veterankampen tog min Zeunerts hem guldet och längden blev lite dramatiskt när ingen hoppade 180 cm, som sista kanin kommer Lejon in och vi klarar det i andra försöket, så det blev full pott för mig med två SM-guld och ett silver. Kairo blev även bästa kanin under SM.

Har även vunnit Årets Hoppare inom KAF några gånger, första gången var 2000, exakt 5 år efter att min bror vunnit det. Vann det även 2001, 2002, 2003, 2006, 2007 och nu senast även 2008.

I januari 2008 åkte jag, Kairo och Chips upp till Stockholm för att tävla på sollentunamässan något jag gjort förut, men inte kommer ihåg då jag var så liten. Chips trivdes som fisken i vattnen och tog hem Sollentunacupen (3* rak svår och 1 krok svår) med stor marginal ner till tvåan.

Våren 2008 var Sörmland arrangör för SM i Krok och Höjd i KAF. Chips fick då sitt första SM- Guld, Kairo kom 3:a i kroken och Chips kom även 3:a i höjden, så det gick bra även denna gång, då Chips blev bästa kanin totalt under SM. Min lilla Chips. Zeunert's tävlade även sin sista tävling då, och försvarade sitt Veterankamps guld ifrån raken och tog det första guldet i veterankampen.

Nu senaste var det Krok och Höjd SM i Tånga Hed. Västkustens kaninhoppare arrangerade SM i skhrf och jag var så klart där. Kairo som börjat fälla, Nalle som börjat fälla och Chips som nästan var klar med sin fällning var med. Kroken var jättetråkig tyckte både Chips och Kairo, även om Kairo nätt och jämnt tog sig till final. Nalle kom 2:a för tredje gången i veterankampen, som denna var hans sista. Chips överraskade totalt i höjden och hoppade 80 cm i första försöket och alla höjder även innan det i första försöket, förrutom 70 cm som han tog i andra. Detta gjorde att han kom på en 4:e plats i Höjd SM och fick med en en stor röd rosett hem.

Våren 2009 var det dags att åke ner til Eksjö och tävla SM i krokbana och höjdhopp, mina kaniner var inte direkt i form så had einga förväntningar alls den helgen. Mattorna var riktigt hala och Chips vågade inte riktigt ta i ordentligt. Inför finalen fick han som mest ha fyra fel för att behålla ledningen och försvara sin titel som svensk mästare i krokbana. Första hindret var en plan vattengrav, etts tort plask blev det, andra hindret var ett plank, där sparkade vi. Vi hade hoppat två hinder och redan rivit hälften av det vi fick ha som max för att behålla segern. Hinder nummer tre var trippelgulen som gick bra. Sedan kommer ett av de större hindren, dubbel W som var maxat. Chips flög över och klarade det. NÄsta hinder var en klurig kombination mellan månen och pallen, det gick vägen. Därefter kom två X som var ihopkombinerade, där rök en bom. 3 fel totalt och vi hade halva banan kvar. Därefter stod schacket och sedan 3:an med 2:an bakom. bakersta bommen på 2:an ramlade. Nu fick vi inte riva någe mer. Vi vände runt mot en liten plankkombination, det gick vägen, därefter var det muren, sedan kom en maxad kolonn. Även den hoppade han fint över. Bara ett hinder kvar, ett plank. Han ville inte riktigt hoppa, men efter någon korrigering flög han över och klarade. Chips försvarade sin titel och blev Svensk Mästare i krokbana 2009, han visade även att han är säker i höjdhopp och fick sitt första SM-guld där. Kairo kom 3:a i krokbanan precis som förra året och kom även 3:a i höjdhoppet. Gammelgubben kan!

Hösten 2009 var det dags att ha ett SM i rakbana och Längdhopp i Örebro igen. Samma lokal och klasser som 2007. Hade med mig alla mina elitkaniner och är kanonnöjd över vad de presterade under helgen. Micro min knasboll som jag knappt trodde skulle hoppa då han haft två starter innan som gjorde mig lite bekymmrad, det skulle jag inte vara för han gick som en klocka och vann rakbanan och i längdhoppet svingade han sig över 210 cm i första försöket och tangerade sitt eget längdrekord så han behövde inte fortsätta då. I rakbanan kom även Chips 2:a och sedan hoppade jag med Melwin som kom 3:a.

Utanför kaninvärlden är jag inte ofta, utan mina helger fylls mest ut av tävlingar och är det inte tävlingar så är det dags att städa kaninhuset eller träna kaninerna. Fast jag har annat för mig också. Tog studenten i juni 2007 från Risbergska skolan i Örebro. Gick ett Samhällsprogram med inriktning på Räddning, Miljö och Säkerhet, även kallat Räddningsgymnasiet. Spelade innebandy en period, men fick sluta pga. en knäskada, så nu är det kaniner för hela slanten, något man ofta fick äta upp i skolan. Har även ansvaret för domarna inom KAF så rättar en hel del domarprov och blir som stöd om någon har problem, så en hel del papperjobb hinner jag med. Hemsidor är kul och är just nu webmaster för fyra hemsidor som uppdateras lite olika ofta, tre av dem oftare och en av dem mer sällan.

Vill ni veta något är det bara att fråga.

/Kakan